Kaotisk kväll med ångest

Hej. Sitter här och ska snart lägga mig och sova. Efter 4 timmars nattsömn förra natten känner man sig en aning ur form. Det började med att jag var riktigt ledsen på kvällen. Det känns så fel att vara här i Varberg. Jag har ingenting kvar här, inga vänner, ingenting. Sedan tänker jag på vad jag har i Kristianstad. Och det är inte mycket det heller. Jag blir så ledsen över att jag inte har några vänner kvar. Allting man har gjort här, alla man kännt och umgåtts med. Det räknas lixom inte längre. Bara en jävla massa minnen som ändå inte känns verkliga. Så jag ringde Orana. Och försökte förklara. Men efter 4 minuter så var personalen tvungen att lägga på för att "jag har en annan flicka här som jag måste ta hand om". Så jag blev ledsen över det. Sedan tog jag mitt nattmedicin för att sova. Vilket jag inte kunde, så jag tog 2 till. Vilket inte var ett smart drag. Jag började gråta massor och det gick inte att stoppa mig. Så jag väckte mamma. Och grät och grät och skrek. Sedan ringde jag Orana och sa att jag ville ta livet av mig mm. Sedan efter ett tag la jag på. Sedan grät och skrek jag lite till och sa att jag vill dö. Försökte springa ut ur lägenheten och det var kaos. Sedan ringde jag orana igen men vet inte vad jag sa. Sedan samma veva igen. Sedan kunde jag inte andas. Det var som att någon höll strypgrepp på mig. Jag växlade mellan hyperventliation och ingen andning alls. i säkert 1-1.5 timmar. Så jag fick ont i huvudet och mådde så jävla illa. Mamma försökte lugna mig och andades med mig, men det lyckades inte. Jag ville åka till PIVA men mamma vägrade.
Sedan sa hon att jag skulle försöka sova och att hon skulle vara vaken tills jag somnade och sedan vaknade jag idag som om allt var som valigt. Mamma hade gjort frukost mm. Sedan pratade vi lite om vad som hänt och jag bad om ursäkt för allting jag hade sagt. Sedan ringde min terapeut TS och skällde på mig utan någon direkt anledning. Sedan gick jag ut och sprang för att lugan ner mig men jag bara grät och grät, desan ringde jag Orana och personalen lyckades lugna mig lite grann. TS ringde upp senare och bad typ om ursäkt. Så det kändes okej.

Sedan har jag pluggat lite och åkt till en kompis där vi såg på Solsidan och 112 på Liv och död och drack ett par öl och bara va. Kändes skönt.
Imorgon kommer Sandra till varberg och hälsar på. Ska bli kul.

Nu måste jag bara sova. god natt!

Kommentarer
Postat av: Julia

Inga vänner... Räknas inte våran vänskap längre?

2010-04-10 @ 20:26:30
URL: http://tabortmigjagfryser.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0