ArgaBella

Hej. Sitter ute på landet och funderar och filosiferar. Jag äe så jävla less på allting. Känner mig förbannad och bitter. Jävla bitterfitta jag är. Trött på alltesamma och vill mest av allt bara ligga under mitt täcke och låta det omsvepa mig med trygghet. För under täcket finns ingen värld, där är allt tryggt. Min egen lilla koja. Men jag är ju vuxen nu. Jag har allt högre krav på mig ju äldre jag blir, och att ligga i min egenskapade koja anses inte längre som "gulligt" som det gjorde när man var liten, utan bara "sjukt". 18 år och Hej å Hå och livet ska gå som smort. Men det gör det inte. Jag känner mig vilsen. Jag är så liten inuti fast jag visas i en stor och lång kropp. Jag är rädd för att allting ska gå åt helvete. Att jag ska bygga den där kojan och aldrig mer gå ur den. Jag vill inte bli den zombien jag var innan, men det känns lite som att det är påväg dit.

Allting känns tomt och meninglöst och allting snurrar runt runt runt i min hjärna och det känns kaosartat. ÅNGEST

Godnatt